Död

En känsla att jag snart vandra, in till det kalla

Vart jag kommer hamna, Hel eller Valhalla

I strid jag gått i många år, för vårt folk , natur och djur

Skrikit mig hes och sen i tysthet kämpat, för vår vackra kultur.

I stilla vagga du fort tynar bort, mitt vackra som mina förfäder slitit så hårt

Så var jag nu hamna, kanske i det kalla, på helväg jag då få gå

Rädsla, skrik och tårar med jämrande dårar, över Gjallarbron jag sakta går, tänker på de liv jag en gång gav,

mina vackra barn som i Midgård bo,

jag aldrig kommer få se, de till Valhall kommer, med Sleipnir och Särimner de leka var dag, med skratt i sin hals och gudar vid sin sida, värnande de är

I mitt öra jag hör dom viska, mamma vi väntar på dig, till rätt sal du komma, för evigt dansa med din av-komma