Bergtagen ft. Frikoppling Lyrics

Vem som ödet mött i dörren

Vem har aldrig blivit förskräckt

Jag är inte oskyldig

Fast jag är inte heller ond

Jag övergav min käraste

Flydde från henne och min son

Men jag kan ej komma undan

Gömma mej evigt från mina sår

Hur kan man längta, önska

Efter det glömda, gömda

Hur kan man längta, önska

Efter det glömda, det gömda

Jag sprang jag sprang upp i bergen

Där jag råkade på ett rå

Sagolika kvinnoform

Ihålig rygg dold bakom hår

Jag följde henne in i berget

Och hann inte ens förstå

Att hon låste mej med kyssar

In i en grotta av kristall

Hur kan man längta, ö-önska

Efter det glömda, gömda

Hur kan man längta, önska

Efter det glömda, det gömda

När jag kom ut ur min dvala

Då blev allt så tydligt klart

Det va dags att bryta upp

Utan att väcka mitt fina rå

Jag ville vara hos min älskling

Och jag ville vara far

Men gjort ska ju inte ångras

Och bergtagen vad jag

Hur kan man längta, önska

Efter det glömda, gömda

Hur kan man längta, önska

Efter det glömda, det gömda

Skulden min blev då till sorg

Tårarna ekar över berg

Rået skrattar blicken dödlig

Hur trodde du det skulle gå?

Du visste väl vad du bestämt

Och allting va ditt eget val

Och om du nu vill vandra fri

Måste du lämna allt du vet

Hur kan man längta, ö-önska

Efter det glömda, gömda

Hur kan man längta, önska

Efter det glömda, det gömda

Sedan dess måste jag vandra

Utan att veta vem jag är

Enögd främling utan minne

Måste jag dansa min väg fram

Kristallerna tog mitt förstånd

Tog min tunga tog mitt liv

Och när jag nu leker med min son

Vet jag ej att han är min

Hur kan man längta, önska

Efter det glömda, gömda

Hur kan man längta, önska

Efter det glömda, det gömda