Minnet av oss

Vi möttes, det var som att tiden stannade,

Två själar som fann varann i en värld som brann.

Men vi gick skilda vägar, allt blev så tyst,

Och ändå är du kvar, en skugga jag inte kan släppa.

I drömmar ser jag oss, hur åren går,

Två gamla själar, med hjärtan som slår.

Och när allt tar slut, när du försvinner bort,

Så skriker jag ditt namn, som om du hör mig fortfarande.

Ditt leende i butiken, en blick som sa mer,

Men jag höll mig tillbaka, rädd för att våga mer.